Jag har börjat titta på möjligheten att studera här hemma i Sverige. Det gör mig ont att behöva räkna bort USA men jag är ärligt talat inte säker på att jag skulle överleva en flytt över Atlanten. Jag är fortfarande sjuk, och jag är rädd att jag skulle trilla in i mina gamla vanor igen om jag åker tillbaka. Innerst inne vill jag fortfarande dit, jag trivs där och ser det som mitt hem, men jag kanske får ge upp drömmen och stanna i Sverige...
Jag vet ju faktiskt inte riktigt än om jag kommer bli accepterad på GVSU igen, de skulle starta en utredning så fort de fick mitt friskhetsintyg. Jag, som inte fått något sådant än, måste därför skynda på att bli just "frisk" så de kan börja diskutera om jag har ene plats hos dem fortfarande.
Om det nu blir så att jag stannar här vet jag med säkerhet vad jag vill studera, vilket är skönt. Jag vet ju inte om jag kommer in, men mina kunskaper räcker i alla fall till att söka. Linjen heter Internationella Samhällsvetarprogrammet, inriktning globala studier och är på 180 poäng. Komplett med lektioner på engelska och chans till utlandsstudier. Den är som skapt för mig, men pappa oroar sig. "Finns inga jobb att få" grumsar han, men jag har kommit för långt i min rehabilitering för att backa nu. Jag läser ju internationella relationer i USA, så det här är närliggande. Dessutom kan man inrikta sig på sociologi, vilket passar mig som handsken.
Det låter intressant men jag vet inte... Jag vet verkligen inte hur det blir, och det skrämmer mig. Jag tycker om att ha en utstakad plan, inte famla i mörker som jag gör just nu.
Usch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar