Har ingen inspiration, inget av värde att skriva ner.
Pappa berättade för mig vilket stort misslyckande jag är idag. jag förstår vad han menar och vet vad han säger, men det gjorde inte mindre ont för det.
DBT där jag också mest kände mig överflödig och ivägen. Jag orkar inte mer det här så länge till. Var är motivationen, glädjen, stoltheten?
Såg Under the Orion, en japansk krigsfilm som jag aldrig plockat upp om jag inte fascinerades av just japanska. Den var aningen seg men mycket välgjord. Det är alltid intressant att se hur folk vinklas i olika kulturer. I amerikanska filmer är det japanerna som är frigida och känslokalla monstermaskiner, men i japanska filmer är det precis tvärtom. Jag gillar omväxlingen. Dessutom är asiater alltid lika sköna att vila ögonen på. 3/5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar