349

Jag hatar min kropp. Verkligen. Hatar, hatar, hatar , hatar. Jag skulle kunna skriva en lång lista om hur fel den är men inte komma på ett enda motargument. Allt är bara plufsigt och otäckt, kväljande, fasansfullt äckligt. Och nu när jag närmar mig min målvikt är det ännu värre. Nu väller allt ut överallt där det inte ska och jag FASAR för att gå upp ännu mer i vikt och se ännu värre ut! Allt jag vill är att kunna se mig själv i spegeln och tänka "jag är okej".

Operation? Kanske, men det löser egentligen ingenting och kostar hutlöst mycket pengar. Jag har allvarligt tänkt på att fettsuga mig själv men oj vad mycket fel det är med den tanken. Lugn, det kommer inte hända, jag bara skriver vad jag tänker.

På tal om pengar (jo, det nämndes i förra stycket), jag är desperat sugen på att åka ut och resa. Se världen. Mer av den. Min förra rumskompis (som borde hata mig för allt hon fick gå igenom) är ute nu, hon reser över hela Europa och delar av Afrika och jag ser hennes bilder och längtar bort jag med. Varför kostar det så mycket att skaffa sig erfarenheter?