Jag hittade just min gamla kamera och upptäckte att det finns bilder på den från USA som jag inte har flyttat över. Bilder från när jag var som sjukast, bilder där jag väger 35 kilo eller 75 pounds. Och det slog mig; jag var faktiskt smal. Jag var sjukt, vridet, undernärt smal, och jag var inte ett dugg lyckligare än jag är nu. Det är många som sagt det till mig, men jag har aldrig tagit det till mig eftersom jag inte kände mig ett uns lättare än en uppblåst blåval. Men idag SÅG jag misären. Och helt plötsligt föll bitarna på plats. Det känns, helt ärligt, som att jag kanske skulle klara av att gå vidare nu, gå framåt. Sluta att drömma mig bakåt. Det var inte bättre då, JAG var inte bättre då.
Eller var jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar