En vän till mig från USA kommer troligtvis att besöka mig i sommar. Han ringde nyss och jag spenderade nog närmare en timme med att ömsom skratta och ömsom försöka förklara hur tråkig jag egentligen är. Hoppas han inte får en chock när han träffar mig (igen) och förstår hur rätt jag hade. Men av någon anledning så tror jag inte det, det går bra över telefon, han pratar mycket och det blir aldrig obehagligt tyst eller jobbigt. Jag kanske grejar det här. Jag hoppas det. Mitt ex tycker inte om att jag låter honom komma hit, han tycker att jag borde förstå att han är ute efter mer än att bara vara vän med mig. Men jag har sagt till honom, många gånger, att jag inte är intresserad av ett förhållande just nu, och han är redan förlovad med någon annan så jag känner inte att det kommer bli ett problem. Jag tror faktiskt att vi kan vara vänner och ingenting mer, oavsett vad mitt ex säger. (Och egentligen, varför bryr jag mig så mycket om hans åsikt i detta fallet, vi är ju inte ens tillsammans längre!)
Håller fortfarande på att städa iordning mitt rum, jag har mycket kvar innan det ser ut som det borde. Jag är så trött på allt som är mitt, på allt jag valt ut. Hur vet jag att det är just det som tilltalar mig? Hur vet jag vad JAG tycker om? Jag vill göra rummet till mitt eget, men jag vet inte hur jag gör, var man börjar. Mangan får en prominent plats förstås, hello Kitty får vara med, datorn och så tryter fantasin. Vad är JAG? Vad gillar jag? Jag vet inte, vet inte om jag tyker om vissa saker för sakens skull eller om jag faktiskt vill ha dem runt mig. Allt tänkande gör mig snurrig.
Imorgon blir det korvförsäljning igen, men jag väljer att rymma därifrån titt som tätt bara för att inte tråka ut mig själv för mycket.
Nej, det där stämmer inte. Det är faktiskt ganska så kul att hjälpa bordtennisklubben, det blir bara så otroligt mycket intryck på kort tid, massor av människor det gäller att inte göra bort sig inför, att vara trevlig och samlad och professionell. Det är därför jag kommer smita därifrån ibland, för att få lite andrum. Jag orkar inte vara SOM folk BLAND folk längre än ett par timmar i streck.
Kvällen bjöd på talang (alltid kul), modern family (helt okej) och nu slötittar jag lite lagom engagerat på exit, som får svala reaktioner från mig. Hur bra än slutet är kommer den inte få mer än en etta. Den lyfter aldrig.
igår var schemat späckat; kroppskännedom, hälsokontroll och psykologbesök i Kalmar. Inget nytt, förutom att blodtryck och temperatur fortfarande är något för låga. Inget jag kan göra något åt tyvärr, och det är ju bättre att de är låga än för höga! Dessutom tycker jag inte att 36,6 är särskilt mycket lägre än 37 och jag tror inte att min undertemperatur har något med min sjukdom att göra. Vem rubbar sin kroppstemperatur av att kräkas?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar