92

Har varit mycket ensam idag för ovanlighetens skull och det har väl ändå fungerat hysat bra. Det är skönt att få lite egentid, lite andrum från den betungande uppgiften att vara till lags, och jag har spenderat dagen på att ta hand om mig själv (långdusch), äta mina mål (bara ett kvar ikväll) och se på film (såklart) - the edge of love. Den var väl lite småmysig sådär, försökte vara mer än vad den var, men den dög som ensamunderhållning.

Jag satt i godan ro och såg Keira Knightly krama Sienna Miller när tanken slog mig - vad fruktansvärt ensam jag är. Jag har ingen som jag ens kan kalla vän längre, allt jag har är ytliga bekanskaper. Det är mitt eget fel, det är jag medveten om, jag vågar helt enkelt inte släppa in folk för tätt inpå - tänk om de hatar det de ser? Och folk som är för nära kan såra, de kan ge lite men ta mycket. De kräver att man inte bara passivt pimplar cola light och ser en film, utan att man också gör någonting. Vad som helst.

Mitt mellanmål nu i eftermiddags blev lite skevt och jag förberedde mig mentalt på att "bakstega" och göra mig av med det. Då kom min hund och lade sig bredvid mig i soffan. Hoppade upp själv fast han är snart nio år och har slutat med hoppandet sen något år tillbaka. Tyst verkade han säga det mina friskhetstankar skulle ha sagt;

"gör inget dumt nu, du kommer bara ångra dig"

Jag är medveten om att han troligen inte alls tänkte så, om något var nog hans tankar inriktade på att kränga av mig ett par frolicbitar, men jag UPPFATTADE det så. Och det kändes skönt på ett sätt, att kunna skylla på min hund. "Jag kunde inte gå och kräkas för hunden hindrade mig." Ja, jag behöver fortfarande rättfärdiga mina friska handlingar.

Nu sitter jag här, igen, och känner mig varm som en kamin. Det kallas förbränning, min kropp har börjat fungera som den ska. Varför gör det mig inte glad?

Var fruktansvärt modig idag och RINGDE till pizzerian för att beställa pizza. JAG ringde! Själv! Jag HATAR telefoner! Men nöden har ingen lag, bror min ville ha pizza så det var bara att plocka upp telefonen. Jag ringer, han hämtar, så var överenskommelsen.

Gud, vad jag äter pizza...