A bittersweet life är en koreansk film som egentligen bara bygger på en sak - så coola fighter som möjligt. Och visst är det häftigt, men man saknar ändå den där ryggraden som man får ta del av i filmer liknande denna - Old boy tillexempel. Till slut blev A bittersweet life bara okej. inte mer. 3/5.
Det känns som att jag har snöat in på treor. Eller så väljer jag bara mediokra filmer...
Har annars varit en duktig flicka idag. Trodde att jag skulle hoppa ur skinnet av längtan att hetsäta och kräkas förut men som jag bevisar för mig själv om och om igen - det GÅR att vänta ut det. Man plågas en del, men man dör inte. Dessutom var jag modig och ringde upp en körledare, så nu börjar jag sjunga igen nästa vecka. Det börjar äntligen kännas som att jag pusslar ihop ett liv med lite mening i.
Jag är helt överröst av positiva känslor. Det känns nästan främmande, som att jag sviker mig själv när jag inte går omkring helt nattsvart och deppig. Men om det får mig att le kan det väl inte vara så dumt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar