Äntligen, ÄNTLIGEN tror jag att jag vet vad jag vill syssla med, vad jag vill studera och vad jag vill ägna mitt liv åt. I alla fall de fyra år det tar att utbilda sig, man vet ju aldrig vart livet tar en efter det... Men det här känns bra, det är som att något klickade till, och jag känner mig äntligen målinriktad på riktigt.
Internationella relationer.
Diplomat. Eller demograf. Något åt det hållet.
jag vet inte om det passar mig, det kan ju bli som det blev med psykologin, att jag brinner för det som ett intresse, som en hobby, men när det kommer till kritan är det inte menat för mig. Det kan bli så. Men det gör mig ingenting. Då har jag i alla fall försökt, och försöka, det SKA jag. Jag SKA bli frisk och börja studera igen, det är faktiskt inte en omöjlig dröm, jag har inte förstört min framtid. Men det är på tiden att jag börjar NU och inte skjuter upp det, snart finns det inte mycket till framtid kvar...
Motivationen går lite upp och ner, men nu, just i det här ögonblicket är den stark, och jag tänker ta tillvara på den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar