168

Mina föräldrar kom hem idag.



...



......



Jag hann inanför dörren, sedan började vi skrika på varandra. Jag ORKAR inte bo hemma mycket längre om det ska vara så här hela tiden. Pappa går an, vi är lite på samma våglängd, men mamma och jag... Vi kommer helt enkelt inte överens. Där var jag, stolt som bara den att jag klarat mig flera DAGAR utan att kräkas, och allt jag får är ett "jaha, har du inte klarat det förut eller?" Så ignorant. Jag blir arg bara jag tänker på det.

Egentligen är det en sådan liten sak att bråka om. Det är väl ofta så, att man helt enkelt bara stör sig på varandra, utan några särskilda skäl. Det är ofta inte vad, utan hur hon säger det. Det retar gallfeber på mig.

Men de hade i alla fall varit jättegulliga och köpt presenter till oss, som vi efter mycket om och men fick fiska upp ur en hemmagjord fiskdamm (japp, precis som när man var sådär fyra år). Jag är nu en Cherdocka rikare, och mycket glad över det.

Psykologbesöket gick bra, jag hade mycket att säga. Och HAN var i alla fall glad för min skull när jag berättade hur veckan gått *mummel* Sedan åt jag quornfiléer på 4-kök och sneglade bara längtansfullt på toaletten innan jag tog mig samman och satte mig på bussen hem. Bra jobbat! Massor av guldstjärnor i kanten!

Planen var att jag skulle bjuda på mat ikväll men jag kom hem senare än föräldrarna så de hade redan bestämt sig för pizza. Inte för att jag sa emot, men det börjar kännas lite jobbigt med all denna pizza i tid och otid. Vi äter det ju faktiskt mer eller mindre varje vecka. Skärpning! Jag får ta tag i det här. Imorgon ska jag planera en meny, det fungerade så bra när mamma och pappa var borta att jag nog kommer fortsätta med det.